Kirjallisuus – bibliography
Erik Laxmannin kirjallinen tuotanto –
Works of Erik Laxman
Eri kirjastoista löydetyt –
in library collections, location known:
Tuotanto listattuna vuosittain (Listing by year)
1764
Appendix ad Floram ingricam. Petropoli.
1768
Neue Mittel zur Befestigung des Flugsandes. Abhandlungen der freyen ökonomischen Gesellschaft in Sankt Petersburg VIII, N:o 6. Venäjäksi julkaistu sarjassa/In Russian contained in: Trudy Volnago Ekonomitseskago Obstsestva VIII, s. 60-66. Novye nekotorye sposob.
1769
Sibirische Briefe, herausgegeben von August Ludvig Schlözer. Göttingen und Gotha.
Hirundo daurica, area temporali rubra, uropygio luteo rufescente. Handlingar kongliga svenska vetenskapsakademiens, vol. 1-40
Rede des Herrn Pastor Laxmann. Freie ökonomische Gesellschaft von Petersburg. Abhandlung 11 nr. 6. Julkaistu myös sarjassa/also in: Beckman, B.I. Physik. Bibl. 8. s. 287. Julkaistu myös venäjäksi/Also in Russian: Res govorennaja g. pastorom Laksmanom v sobranii volnago ekonomiseskago obstshestva.
Die beste Art Waldung zu säen auf den sibirischen Steppen. Freie ökonomische Gesellschaft von Petersburg. Julkaistu myös/also in: 1790 Auswahl ökonomischer Abhandlungen I N:o 5. Venäjäks/in Russiani: Trudy Volnago Ekonomitseskago Obstsestva XII, 1790, s. 139 – 140 (D:o). Lisätietoja/additional information: Mamm. (69-77), col. (80), hym. (95-96), orth. (48-55). Jen. gel. Zeit. 1769, 523 — Leipzig. gel. Zeit. 1769, 823. — Gött. gel. Anz. 1769, 745. — Hjelt. O.: NS. 197.
1770
Novae insectorum species. Novi Commentarii Academiae Scientiarum imperialis Petropolitanae XIV, Pars I, Petropoli.
1771
Novae plantarum species. Novi Commentarii Acadademiae Scientiarum imperialis Petropolitanae XV.
Von dem gepressten Oel aus den russischen Steppenmandeln (Amygdalus nana). Auswahl ökonomische Abhandlungen Sankt Petersburg XVIII. Venäjäksi/In Russian: Trudy Volnago Ekonomitseskago Obstsestva XVIII, s. 210-214.
1772
Koelreuteria paniculata novum plantarum genus. Novi Commentarii Academiae Scientiarum imperialis Petropolitanae XVI.
1773
Beskrifning på Djuret Mus Myospalax, palmis maximis, cauda brevi, oculis admodum parvis. Lärda Tidningar.
Om en resa till Moldau och Bessarabien. (Utdrag af ett bref ifrån Sankt Petersburg af den 14 februari 1773 till P.A. Gadd). Tidningar utgifne av et Sällskap i Åbo nr. 19.
1774
Descriptionum plantarum sibiricarum continuatio. Novi Commentarii Academiae Scientiarum Imperialis Petropolitanae XVIII.
1775
Minera argenti cornea chemice examinata et descripta. Novi Commentarii Academiae Scientiarum imperialis Petropolitanae XIX, s. 482-496. Venäjäksi/in Russian: Serebrjanaja rogovaja ruda, himiseskimi oputami isledovannaja i opisannaja.
1776
Erik Laxmannin vuosina 1764 – 1776 Carl von Linnélle lähettämistä kirjeistä säilyneet. The Linnean Society. London. Painoasuun muokannut/edited J.M. Hulth. 1916.
1781
Vorläufige Nachrichten von einigen Gebirgen im europäischen Russland. Leipziger Magazin zur Naturkunde, Mathematik und Oekonomie 1. Leipzig und Dessau, s. 44-46. Myös/also in: (1791) Auswahl ökonomischer Abhandlungen.
1782
Kurzer Bericht von einer beynahe halbjährigen, physikalischen Reise durch einige nordische Statthalterschaften des Russischen Reichs. Neue Nordische Beyträge S:t P:burg und Leipzig III.
1783
Neueste Beschreibung der Nertschinkischen Berg- und Hüttenwerk im ostlichen Sibirien. Naturgeschichte und Oekonomie, Bd 4, s. 199-238.
Verzeichniss aller im Nertschinkischen Hüttenbezirk beobachteten Berg- und Erzarten, ingleichen Mineralien. Naturgeschichte und Oekonomie, Band 4, s. 239-248, 1 tab.
1785
Sorex caecutiens. Nova Acta Academiae Scientiarum Imperialis Petropolitanae III (1788), Petropolis.
Utdrag ifrån ett bref till Herr Peter Jonas Bergius, dat. Talzinsk den 15. Okt. 1785. Upfostrings sälskapets almänna tidningar, N:o 18, Stockholm.
Bref til P.J. Bergius 15.10.1785.
Ueber das Gefrieren des Quecksilbers (von Hern Hofrat Laxmann). Crells chemishe annalen. Julkaistu myös sarjassa/Also in Chemische Annalen für die Freunde der Naturlehre, Arzneygelahrtheit, Haushaltungskunst und Manufacturen, Band 1, Hekstädt und Leipzig, s. 244.
Von Gängen in Granitgebürgen. Chemische Annalen für die Freunde der Naturlehre, Arzneygelahrtheit, Haushaltungskunst und Manufacturen, Band 1, Hekstädt und Leipzig, s. 263.
1789
Planta novi generis alpina, Parnassiae affinis. Nova Acta Academiae Scientiarum Imperialis Petropolitanae VII.
1790
Practische Anweisung vom Ansäen der Wälder in den nordlichen Gegenden des russischen Reichs. Auswahl ökonomische Abhandlungen II.
1791
Utdrag af bref til professor Sparman. daterat Petersburg den 10 Martius. Läkaren och naturforskaren, Bd. 1. Stockholm, s.362-363.
Avustus seuraavaan teokseen/Contribution to: W. Sewergin: Ueber dem sogenanten Baikalit. Crells Beyträge zu den chemischen Annalen. Band 5. Helmstädt und Leipzig, s. 406-409. Ruotsiksi/in Swedish in Nova Acta Scientiarum Imperialis Petropolitanae 9. 1795 s. 307-310.
1793
Aus Briefen des Herrn Hofraths und Akademicus Erich Laxmann, von Irkutsk und Talzinsk (18.11.1786, 27.12.1788, 16.1.1790, 10.1.1790). Neue nordische Beyträge …, 5
Teoksessa/In Neueste nordische Beyträge …, 1. St. Petersburg/Leipzig s. 302-314.
Aus einem Schreiben des Herrn Hofraths Laxmann. Irkuzk den 24:sten October 1789, 19:ten Januar 1793, Aus desselben lezten Schreiben Irkuzk den 26:sten Januar 1793. Neue nordische Beytrage …, 6, s. 252-254.
1794
Deux dessins d´une tête de Rhinoceros fossile. Nova Acta Academiae Scientiarum. Imperialis Petropolitanae. Tomus VIII.
Saatavuus ja sijainti tuntematon – location unknown
1765
Beskrifning av djuret Iulus.
1766
Sibirisk Pandora.
Meteorologische Beobachtungen aus Barnaul in Sibirien, vom Monate Januar 1765.
Myös kirjassa/also in Sibirische Briefe.
1767
Beskrifning af den mungaliska gudstjensten. Tämä on liitetty todennäköisesti teokseen/possibly contained in Sibirische Nebenstunden.
1769
Abhandlung von dem Verhalten der Salze in Wärme und Kälte zum Vorteil des Salzwesens in Sibirien.
Sibirische Nebenstunden. Tästä on säilynyt ainakin sisällysluettelo | Table of contents is available.
Eutamias sibirica.
1771
Ueber Alaune und Soda aus Orenburg.
Ueber Hornsilbererz von Altai.
1775
Teoksessa/in: Georgi, J. G. (1775). Bemerkungen auf einer Reise im Russischen Reich im Jahre 1772.
1785
Salpietarista joku venäjänkielinen julkaisu. Russian language publication about saltpeter.
Avustus/contribution to a work by J. P. Falk, Beyträge zur topographischen Kentniss des Russischen Reichs.
1786
* Equus hemionus.
1793
* Ueber essbare Erde.
Suomennetut – in Finnish
1764
* Avustus seuraavaan D. A. F. Büschingin v. 1770 julkaisemaan teokseen: Kurze Beschreibung der kymenegorodischen Provinz im wiburgischen Gouvernement des russischen Reichs. Angesezt 1764. (M. O. Orräus, E.K. Lachsman) Hamburg: Nicolaus, Buchenröders und Ritters. Suomennos: Haltsonen Sulo (1960) Lyhyt kuvaus Venäjän valtakunnan Viipurin kuvernementin Kymenkartanon läänistä. Teoksessa Haltsonen, S. (1960) Kymin historia I. Kouvola.
1765
Wälborne Herr Archiater och riddare, Höggunstige Herre. Suomennettuna: Heiska, J., Koponen,T., Särkkä, H., & Wikström, K. (2005) Erik Laxman ja hänen Siperiankirjeensä Linnélle 1765. Luonnon tutkija 5.
1780
K.F. Mennanderin Erik Laxmannilta saamia kirjeitä 1773-1780 [Letters of K.F. Mennander to Erik Laxmann]. Suomen historiallinen seura (1942). toimittanut/ed. K. Österbladh.
1790
* Venäjäksi: ekonomitšeskie otvetu kasajuštiesja do hlebopašestva v lezaštših okoleriki Sviri i Juznoitšasti Olontsa mesta. Saksaksi: Kurze ökonomishe Beschreibung der Statthalterschaft Olonez: oekonomische Antworten betreffend den Ackerbau in den Gegenden um den Svirfluss und südlichen Olonez. Pietarin vapaa taloudellinen seura. Suomennos Haltsonen, Sulo (1943) Aunuksen kuvaus. Taloudellisia vastauksia, jotka koskevat maanviljelystä Syvärinjoen ympäristössä ja Etelä-Aunuksen paikkakunnilla. Suomen kirjallisuudentutkijain seura.
1796
Von Einführung des mineralischen Laugensalzes anstatt der Potasche auf den Glasfabriken. Neue nordische Beyträge 7, s. 439-447. Suomennos: Kaj H. Karlsson.
Tutkimuskirjallisuus – Research literature
Sisältää lähteet sivuilla käytettyhin viittauksiin – including references.
Ahtiainen, P. & Tervonen, J. (1998) Säämingin historia 2 [History of Sääminki vol. 2]. Jyväskylä: Savonlinnan kaupunki ja Savonlinna-Säämingin seurakunta.
Alanen, E.A. (1923) Savonlinna‑Säämingin seurakunta vuosina 1721‑1812 [Savonlinna-Sääminki Parish 1721-1812]. Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia XVII. Helsinki, Suomen kirkkohistoriallinen seura.
Auvinen, J. (1933) Sotatapaukset Savossa v. 1788 [War in Savonia 1788]. Laudaturtyö, Helsingin yliopisto.
Bagge, O. (2002) Suullinen tiedonanto hänen tutkittuaan Rantasalmen maakirjoja, tietoja silloisista sotilaspuustelleista ja Juvan Grotenfelteistä. [Oral communication concerning Rantasalmi and Juva archival records].
Blagden, Charles (1783). XXI History of the Congelation of Quicksilver. Royal Society. Philosophical transactions of the Royal Society 73.
Blomstedt, Y., Anttila, V., Nevakivi, J., Pirinen, K., Polvinen, T., Riikonen, R., Salo, U., Soikkanen, H., Virrankoski, P. & Tarkka, J. (toimitusneuvosto) (1988) Suomen historia 4. [History of Finland, vol. 4] Espoo: Weilin & Göös.
Büsching, D., Orräus, M., Lachsman, E. (1770) Kurze Beschreibung der kyme-negorodischen Provinz im wiburgischen Gouvernement des russischen Reichs, Angesezt 1764. [Description of Kymenegård Province in Vyborg gouvernement]. Hamburg:Nicolaus, Buchenröders und Ritters.
Channon, J. & Hudson, R. (1995). The Penguin historical atlas of Russia. Harmondsworth: Penguin Books.
Ericsson, E. (1939) Kongliga Fortifikationens historia IV. [History of Royal Fortifications].
Forsius, A. (2004) Hornstedt, Clas Fredrik (1758-1809) tutkimusmatkailija, sotilaslääkäri. [Clas Fredrik Horstedt, explorer and military doctor]. Suomen kansallisbiografia 4.
Heiska, Juhani & Timo Koponen, Heikki Särkkä, Heino Vänskä, Kaj Wikström (2005). Erik Laxman ja hänen Siperian-kirjeensä Linnélle 1765. Luonnon Tutkija 5, 160–176.
Heiska, Juhani (2008). Erik Laxmanniin ja Savonlinnaan liittyviä tapahtumia ajalta, jolloin hänen lapsuudenkotinsa oli Savonlinnassa. Itä-Savon yliopistoyhdistys ry, Savonlinna.
Hintikka, T. (1938a) Linné ja Laxman [Linné and Laxman]. Helsinki:suomalainen tiedeakatemia.
Hintikka, T. (1938b) Erik Laxman, unohdettu suomalainen merkkimies. Pappi, luonnontieteilijä, akateemikko, keksijä ja heimokansojen tutkija [Erik Laxman – forgotten Finnish hero, priest, scientist and academic]. Helsingin Sanomat.
Hirn, Y. (1918) Episoder. Finlands naturskönhet i utländskt litteratur [Episodes. Finland’s natural beauty in foreign literature]. Helsinki, Mercator. s. 29
Hokusabunryaku, Hoshû Katsuragawa 1794 = Takayoshi Kamei, 1937, Sanshûsha.Tokyo
Hokusabunryaku, Hoshû Katsuragawa 1794 =Takashi Miyanaga, 1988, Yûshôdô Press Co., Ltd
Hokusabunryaku, Katsuragawa, Hoshû 1794 = Kamei, Takayoshi (8 p. 1990, A. Takano, ed.), Iwanami Shoten Publishers, Tokyo
Hornborg, E. (1946) Stefan Löfving : en karolinsk fribrytare [Stefan Öfving: A Carolingian daredevil].
Immel, P. (1927) Suksimiehet rajanpuolustajina [Defenders of Finland on skis]. Hakkapeliitta, nr.12, s. 13-15.
Itälä, R. (1980) Erik Laxman, Suomalainen Siperiantutkija [E.L. – A Finnish researcher of Siberia]. Laudaturtutkielma, Turun yliopisto.
Kamei, Takayoshi (1964/1987), Daikokuya Kôdayû (renewed ed. 1 p.), Yoshikawa Kôbunkan. Tokyo.
Katô, Kyûzo (1974) Shiberia ni tsukareta hitobito [ People fascinated by Siberia] (5 p. 2017), Iwanami Shoten Publishers, Tokyo.
Kansallismuseo (1864). Naisten kengät, jotka on Savonlinnasta tuonut oman selostuksensa kera ylioppilas U. Garsenius v. 1864 [18th century-style womens shoes], inventaarionumero 571.
Karlsson, K., Hupa, L.& Cable, M. (2010) Erik Laxman, a Pioneering 18th-Century Glass Technologist. Journal of glass studies 52.
Kartasov, Kirill & Shchepkin, Vasili (2018). Ritual and Law: Reception of Adam Laxman’s Expedition in Japan. Russian Japanology Review 25:149-159.
Katsuragawa, Hoshû = Kamei Takayoshi (1794=1937). Hokusabunryaku, Sanshûsha. Tokyo
Katsuragawa, Hoshû =Miyanaga Takashi (1794=1988). Hokusabunryaku, Yûshôdô Press Co.Ltd,Tokyo
Katsuragawa, Hoshû= Kamei,Takayoshi (1794 =1990). Hokusabunryaku (8 p. 1990, A. Takano, ed.). Iwanami Shoten Publishers. Tokyo
Kerkkonen, M. (1959) Peter Kalm’s North American Journey. Helsinki: Studia historica 1. s. 53.
Kinnunen, E. (1995) Suullinen tiedonanto hänen hallussaan olevasta vanhasta kartasta [Oral communication concerning topographic map of Rantasalmi]: N:67 Geographisk Charta öfver Randasalmi sokn sämt Heynävesi Capell Nedre Savolax härad Cuopio Län.
Kisakim Ryôhei (1992) Kôdayû to Rakusuman, Tôsui Shobô, Publishers & Co., Ltd, Tokyo
Koistinen, P. (1989). Savonlinna: Kuvia vanhasta kaupungista [Savonlinna, pictures of old town]. Porvoo: Savonlinnan kaupunki.
Krogius, P. (1738). Förteckning på Brudebar, hvilka här i Seminge Sochn och Nyslotts Malm hafva ehrlaggt sigillatae afgifter för lysnings schedlar til gifftermåhl pro A:o 1737 [Notes by Krogius containing description of habits in Savonlinna]. 17.1.1738. Kansallisarkistossa säilytettävä paperi.
Kuujo, E. (1958). Käkisalmen kaupungin ja maalaiskunnan historia I [History of Käkisalmi vol 1]. Lahti:Käki-säätiö.
Lagus, W. (1890). Erik Laxman, hans lefnad, resor, forskningar och brefvexling [Erik Laxman: Life, travels, explorations and correspondence]. Helsinki: Finska Litteratur Sällskapet.
Lappalainen, P. (1961) Pieksämäen seudun historia I [History of Pieksämäki vol. 1]. Pieksämäki: Sisälähetysseura.
Lappalainen, P. (1970). Säämingin historia I:1 ja I:2. [History of Sääminki 1-2]. Pieksämäki: Säämingin kunta ja seurakunta.
Lappalainen, P. & Rissanen, S. (1971). Hää- ja naimatapoja Säämingissä [Habits for marriage in Sääminki]. Kansatieteellinen käsikirjoitusarkisto, kokoelma nr. 582.
Laxman, E. (1790). Aunuksen kuvaus. [Description of Olenets]. Suomentanut Sulo Haltsonen. Suomen kirjallisuudentutkijain seura.
Leikola, A. (1995). Otto Bernd Olof Rosenströmin ansioluettelo [CV of Otto Bernd Olof Rosenström]. Moniste.
Liponkoski-Laitinen, E. (1994). Kupariseppä Nils Östring tuli Savonlinnaan kisällinä. [Nils Östring arriving to Savonlinna as brazier]. Itä-Savo 23.1.
Mattila, T. (1983). Sodankäynti Suomessa 1742 [War in Finland 1742]. Helsinki: Sotatieteen laitos.
Meriläinen, J. (1998). Vanhat rakennukset kertovat myös puun kasvusta [Old buildings as chronicle of tree growth]. Itä-Savo 25.5.
Mielonen, A. (1993). Vanhan Kerimäen historia I:1 [History of Old Kerimäki]. Jyväskylä: Gummerus.
My Heritage. www.myheritage.com.
Nemuro city https://www.city.nemuro.hokkaido.jp/lifeinfo/kakuka/kyoikuiinkai/kyoikushiryokan/siryoukann/rekishinitsuite/rakusuman/index.html {23.11.2022}
Niemelä, Jari (1998). Vain hyödynkö tähden? : valistuksen ajan hyötyajattelun, luonnontieteen ja talouspolitiikan suhde Pehr Adrian Gaddin elämäntyön kautta tarkasteltuna. Historiallisia tutkimuksia 122.
Oja, H. (1997). Suullinen tiedonanto Helsingin yliopiston tähtitieteen laitokselta [Oral communication at Helsinki University].
Pelkonen, A. (1902). Entisajan muistoja Rantasalmen kihlakunnasta [Historical accounts from Rantasalmi hundred]. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakausikirja 22. Helsinki:Tilgman.
Pietiläinen, J-P. (1988). Suomen postin historia I [History of postal service in Finland vol. 1]. Helsinki:WSOY
Pohjolan-Pirhonen, H. (1973). Olavinlinnan historialliset vaiheet [History of St. Olav’s castle]. Savonlinna, Pyhän Olavin Kilta.
Porvoon tuomiokapituli (1738). Pöytäkirja 11.3.1738 [Synodal records of Diocese of Porvoo/Borgå].
Pylkkänen R. (1982). Säätyläisnaisten pukeutuminen Suomessa 1700-luvulla [Clothing of upper class women in Finland in the 18th century]. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja 84. Vammala:Vammalan Kirjapaino Oy.
Randasalmi Scola (1998). [Exhibition of Rantasalmi school]. Näyttely Rantasalmen Jumikkalassa v. 1998.
Ranta, R. (1978). Lappeenrannan kaupungin historia 1743-1811 [History of Lappeenranta 1743-1811]. Lappeenranta: Historiatoimikunta.
Raskin, N.M. & Shafranovskij, I.I. (1971). Erik Gustavovits Laksman [Erik Gustav Laxmann]. Leningrad: ? 276 p. (in Russian; inf. I. Kukkonen).
Riipinen, N. (2002). Tulkinta, ja suomennos Savonlinnan kartasta vuodelta 1748 [Analysis of the map of Savonlinna, 1748]. Museoviraston tiedonanto.
Ruuskanen, K. (1953). Rantasalmen triviaalikoulu [Rantasalmi trivial school]. Itä-Savo 20.7.
Saarenheimo, M. (1939). Savonlinnan kaupungin historia I [History of Savonlinna vol 1]. Helsinki.
Salenius, J.M. (1890). Rantasalmen triviaalikoulu vv.1749-1788 [Rantasalmi trivial school].
Salenius, J. M. (1907a). Lisätietoja Erik Laxmanista [Information on Erik Laxman]. Historiallinen aikakausikirja ss. 206‑207.
Salenius, J.M. (1907b) Kyminkartanon maakunta vv. 1759-1761 eräälle kaivosyhtiölle annettuna. [Mining company in Kyminkartano Province].
Sarmela, M. (1994). Suomen perinneatlas [Atlas of folk traditions in Finland]. Helsinki: Suomalaisen kirjallisuuden seura.
Sinisalo, A. (1985). Olavinlinnan rakentamisen vaiheet suuresta pohjansodasta nykypäiviin [History of the construction of St. Olav’s Castle]. Savonlinna: Pyhän Olavin kilta.
Soininen, A. M. (1954). Rantasalmen historia [History of Rantasalmi]. Pieksämäki:Rantasalmen kunta ja seurakunta.
Suomen historiallinen seura (1899). Ulrik Rudenschöldin kertomus taloudellisista ym. oloista Suomessa 1738-1741 [Account by U.R. about the economic conditions in Finland 1738-1741]. Todistuskappaleita Suomen historiaan VI. Helsinki:Suomalaisen kirjallisuuden seura.
Suzuka city. (22. 09 2011). Kurofune ga tsurete kita hyôryûsha [The castaways by the black ships] the 7th special exhibition. Suzuka-city. Suzuka
Suzuka city (2012) Kita no kurofune Rakusuman raikô [The northern black ship] the 8th special exhibition. Suzuka-city. Suzuka
Säämingin ja Kiteen seurakuntien kirkonkirjat kyseisiltä vuosilta [Sääminki and Kitee Parish Registers].
Säämingin talvi- ja syyskäräjät 1744 [Court records from Sääminki]. Kansallisarkisto.
Tiilikainen, P. (1922). Savonlinna-Säämingin kansanopetus ennen kansakouluja [Education in Savonlinna-Sääminki before ”kansakoulu”/”volksschule” system]. Laudaturtyö, Helsingin Yliopisto. Säilytys: Savonlinnan maakuntamuseo.
Tidningar utgifne av et sällskap i Åbo (1773). Etusivun artikkeli 16.10.
Turun akatemia (1759-1762). Turun akatemiasta säilyneitä asiakirjoja Helsingin yliopiston kirjastossa: pöytäkirjat XVIII 1759 – 1762. [Acts of Royal Academy of Åbo] ss. 279–280. Helsinki 1990, Jyväskylä ja E.L:n tietynlainen ylioppilastodistus.
Utrio, Kaari (1997). Henkilökohtainen kirje [personal correspondence].
Uudenkirkon seurakunnan kirkonkirjat 1760–1774 [Uusikirkko Parish Registers].
Väre, H. & A. Sennikov (2012). Erik Laxman ja bobovnik. Sorbifolia 43:3, 117-122.
Yamashita, Tsuneo (2004). Daikokuya Kôdayû – Teisei Roshia hyôryû no monogatari (3.p.). Iwanami Shoten Publishers, Tokyo.
Walden, P. (1913). Erik Laxman keksijänä ja löytäjänä [Erik Laxman as an inventor and explorer].
Valtionarkisto Mt. LT (1976–1978) Savonlinnan ja kymenkartanon läänin tilit 8819: f.3719 [Public records of Savonlinnan and Kymenkartano Province]. Tekstien selvennys ja suomennus: Olli Pirskanen.
Wikipedia. Nils Gustaf Nordenskiöld. Article accessed 4.12. 2022.
Wirilander, K. (1960) Savon historia: Savo kaskisavujen kautena 1721–1870 [History of Savo 1721-1870]. Kuopio.
Yamashita, Tsuneo(2003) Daikokuya Kôdayû Shiryôshû 1 [The collection of historical materials about Daikokuya Kodayu], Nihon Hyôronsha. Tokyo
Österbladh, K. (toim.) (1942). K.F. Mennanderin lähettämiä ja saamia kirjeitä III [Correspondence of K.F. Mennander]. Helsinki:Suomen historiallinen seura.
